Igângsättning vid sjukdom hos mamman?

Tips- och samtalsforum kring havandeskap och förlossning
Sarisparis
Rådgivare/advisor
Inlägg: 2797
Blev medlem: mån 10 maj 2010, 14:31
Ort: Frankrike

Igângsättning vid sjukdom hos mamman?

Inlägg av Sarisparis »

Hej,

Har gâtt och blivit sjuk. Feber och rejält ont i huvudet och allmänt risig sen nâgra dagar. Igâr âkte jag in till BB för att kolla att bebis mâdde bra och att det inte var nâgot allvarligt fel pâ mig. Blev lugnad pâ bâda punkterna och fick recept pâ alvedon och antibiotika. Fick stränga order om att hâlla febern under 38,5° för bebisen skull. Ligger stadigt pâ drygt 38°, sâ det verkar vara under kontroll.

Sâ jag var inställd pâ att vänta ut denna infektion i lugn och ro, men nu pratar de om att sätta igâng förlossningen om det inte blir bättre snart. Febern gâr ju inte ner och huvudvärken blir inte bättre av alvedonet. Jag är i vecka 37 och det är tydligen en stor bebis sâ det finns inga hinder för att den ska födas ikväll om sâ vore.

De är allmänt ganska ivriga med igângsättningar här, jag har vid varje rutinkoll fâtt bekräfta att jag inte vill bli igângsatt. Med tanke pâ min historik (väldigt snabba förlossningar, i vecka 38) sâ har jag en känsla av att min gynekolog skulle känna sig lugnad av att sätta igâng det hela i lugn och ro vid ett bestämt datum. Men jag vill inte. Tycker att det lâter otäckt, att det blir för medicinskt och sâ är jag lite rädd för eventuella biverkningar av allt de sprutar i en... Och sâ gillar jag att det är bebisen som bestämmer när det är dags helt enkelt, även om det inte alltid är praktiskt för alla andra.

Sâ till min frâga, kan en igângsättningen vara att föredra vid sjukdom hos mamman? Har nâgon erfarenhet av att ha blivit igângsatt, hur var det?

:heart:
blivandemamma
Rådgivare/advisor
Inlägg: 1573
Blev medlem: tor 14 dec 2006, 21:03

Re: Igângsättning vid sjukdom hos mamman?

Inlägg av blivandemamma »

Hej Sara :heart:

Vad jobbigt att du blivit sjuk! Det är alltid extra tufft att ha en infektion och vara gravid samtidigt, speciellt på slutet när man är stor och tung (och lite less kanske :lol: )

Jag förstår din känsla med ingångsättning. Har känt samma, speciellt eftersom det är en härlig känsla att få vara med om hela det naturliga förloppet när en förlossning startar.

Det jag tänker på är två saker:

Så länge bebisen mår bra och du inte är jättesjuk (vilket ändå gårdagens besök bekräftade, att allt var ok trots allt) är det ju inte nödvändigt med en igångsättning. Då kan du säga nej tack.

När det gäller snabba förlossningar har jag en del bekanta och vänner med just den erfarenheten. Alltså att de inte "vågat" gå tiden ut då risken varit att de inte hunnit till förlossningen innan ungen är ute. Då har de föredragit att föda med igångsättning. Hur känner du där? Är du rädd att inte hinna till förlossningen? Att det skall kännas dramatiskt och att någonting skall tillstöta?

Tanke 1 är ju egentligen redan besvarad (dvs så länge din infektion inte blir sämre, vilket man kan tänka att den inte bör bli om den varat ett par dagar och kanske snarare snart går på rätt håll... Är det helt ok att ha bebisen kvar i magen tills den själv vill ut) Att sedan föda när man är sjuk är ju inte jättekul förstås. Men detta kan ju ske även om du inte blir igångsatt, om du förstår vad jag menar?!

Själva igångsättningen TROR jag inte att du behöver oroa dig för. Men det är min personliga åsikt. Har man fött två barn, vet kroppen vad det handlar om, precis som vid en naturligt startad förlossning. Det är inte säkert att du behöver så mycket hjälp heller, för att få i gång det. Kanske en rejäl hinnsvepning räcker? Har de provat det? Jag blev igångsatt med första barnet men det går inte att jämföra! Då är kroppen oförberedd och allt det där. Men det blev en jättebra förlossning! Iaf för att vara första :) Det jobbiga med att bli igångsatt som omföderska, om jag förstått det rätt (iaf enligt de jag känner), är att värkarna kan bli väldigt intensiva och förlossningen gå väldigt fort. Alltså det blir lite komprimerat alltihop. Men jag tror inte du kommer att få speciella biverkningar pga igångsättningen. Har du snabba förlossningar (och detta är tredje!) behövs det inte mycket hjälp för att allt skall vara igång... Så tänker jag. Det jobbiga med min första förlossning (igångsättningen) är egentligen mest att jag fick epidrual. Det gör jag nog inte om, om jag inte måste.

Nu har jag babblat länge. Hoppas att du blir frisk snabbt, då tror jag att allt kommer att lösa sig till det bästa hur det än blir

:heart:

Anna
Gammalt barnaboksbarn och mamma till
Arvid - 07
Ebbe -08
Alfred - 11
Otto 2016-08-12
Tetz
Inlägg: 1148
Blev medlem: mån 16 feb 2009, 14:49

Re: Igângsättning vid sjukdom hos mamman?

Inlägg av Tetz »

Hej! :D Jag förstår att du känner obehag inför igångsättning, men jag vill precis som Anna lugna lite. Jag har flera kompisar som pga. havandeskapsförgiftning blivit igångsatta 2-3 veckor i förtid. De har mått ungefär som du, med huvudvärk och feber. Igångsättningen har då berott på att mamman inte mår bra, snarare än att det är bebisen som blir stressad. Och alla gångerna har det gått bra, och fort.

Kram på dig! :heart:
Mamma till två barnaboksungar med apit på livet, födda i december 2008 och juli 2011
Sarisparis
Rådgivare/advisor
Inlägg: 2797
Blev medlem: mån 10 maj 2010, 14:31
Ort: Frankrike

Re: Igângsättning vid sjukdom hos mamman?

Inlägg av Sarisparis »

Tack Anna :heart:, tack Tetz :heart:

Känner mig lugnad era fina svar, kanske det inte är sâ farligt ändâ... :roll:
blivandemamma skrev:När det gäller snabba förlossningar har jag en del bekanta och vänner med just den erfarenheten. Alltså att de inte "vågat" gå tiden ut då risken varit att de inte hunnit till förlossningen innan ungen är ute. Då har de föredragit att föda med igångsättning. Hur känner du där? Är du rädd att inte hinna till förlossningen? Att det skall kännas dramatiskt och att någonting skall tillstöta?
Det finns helt klart risk att jag inte hinner in, men det har inte känts som ett sâ jättestort problem egentligen. Vi bor fem minuter frân BB, sâ skulle det dra igâng dagtid när jag är själv med barn hemma sâ är planen att jag fort fâr hit nân av grannarna (förvarnade) samt att jag ringer efter ambulans (väldigt vanligt här). Sâ även om bebisen skulle komma ut redan här hemma sâ känner jag mig trygg om att bli omhändertagen relativt fort. Jag har ocksâ läst mycket om att snabba förlossningar oftast är okomplicerade, om än dramatiska, och att chansen till detta är ännu högre om man är omföderska. Sâ där sitter jag pâ en hel hög ess. 8)
blivandemamma skrev:Kanske en rejäl hinnsvepning räcker? Har de provat det?
Jag vet inte exakt hur det skulle gâ till, men som jag fattat det sâ är det vanligast med värkstimulerande dropp här. Ska kolla upp det om det skulle bli aktuellt.

Jag är rent allmänt väldigt kluven. Har fött helt utan bedövning bâda gângerna dâ det helt enkelt inte funnits tid. Med storebror har jag ändâ fina minnen av förlossningen och jag mâdde kanonbra efterât. Med lillebror gick det ännu fortare och jag tappade helt kontrollen och skrek mig igenom de tio minuter det tog för honom att komma ut. Vilken tur du har säger alla, och det kanske stämmer, men det var en väldigt traumatisk upplevelse och alldeles efter sa jag "aldrig mer" till min man. Mâdde fysiskt dâligt i flera veckor dâ jag spruckit mycket och gick och ältade förlossningen om och om igen (här har man inga âterbesök för att prata igenom hur det gick och vad som hände). Men de känslorna gick över fort och jag har varit riktigt taggad att föda naturligt den här gângen ocksâ, men med mer närvaro.

Men när jag lâg inne igâr nâgon timme med monitoring sâ kom allting över mig igen och jag kände bara att jag verkligen inte ville gâ igenom den smärtupplevelsen igen. Kändes väldigt lockande att helt enkelt tacka ja till allt som är standard här (epidural framför allt). Tror dock att det beror pâ att jag är lite ur form nu och dâ lätt blir lite neggopeggo.

Nu ska jag gâ och sova, och imorgon är jag HOME ALONE 8). Dâ ska jag vila och bara skämma bort mig själv.

:heart:
Tetz
Inlägg: 1148
Blev medlem: mån 16 feb 2009, 14:49

Re: Igângsättning vid sjukdom hos mamman?

Inlägg av Tetz »

Jäkla skit att man inte får bestämma själv hur det ska gå till :wink: :lol: Men med de två förra förlossningarna har du bevisat att du klarar av vad som helst, även om det kan bli tufft ett tag efter. Så jag skickar en massa PEPP! och hoppas att en natts sömn och en dag i soffan får dig att känna dig starkare. :heart: :heart: :heart:
Mamma till två barnaboksungar med apit på livet, födda i december 2008 och juli 2011
blivandemamma
Rådgivare/advisor
Inlägg: 1573
Blev medlem: tor 14 dec 2006, 21:03

Re: Igângsättning vid sjukdom hos mamman?

Inlägg av blivandemamma »

Hej igen Sara!

Hur mår du idag?

Hinnsvepning är ingen traditionell igångsättningsgrej. Så här står det på www.babycenter.com


Jag erkänner att jag som barnmorska under årens lopp frågat många blivande mammor som gått över tiden om de vill att jag ska ”svepa deras hinnor”. En sådan fråga kan ju verka ganska konstig och bekräftar att alla barnmorskor har sina egna olika knep och vanor! Att svepa hinnor kan dock vara ett bra sätt att starta förlossningen innan man provar andra metoder för igångsättning.

Det utförs av barnmorska eller läkare. Han eller hon gör en inre undersökning på dig och ”sveper” samtidigt med fingret runt livmoderhalsen (cervix). Syftet är att lossa hinnsäcken barnet ligger i från livmoderhalsen. Detta stimulerar frisättningen av prostaglandiner, ett slags hormoner som sätter igång förlossningen.

Genom att svepa hinnor ökar sannolikheten för att förlossningen startar inom 48 timmar. Chansen att det ska fungera ökar om livmoderhalsen redan börjat mjukna och förbereda sig för förlossningen. Det ökar inte risken för infektion vare sig för dig eller för ditt barn.

Det kan dock kännas lite obehagligt eftersom livmoderhalsen ofta är svår att nå innan förlossningen startat, och du kan få lite småblödningar och oregelbundna värkar direkt efteråt.

Om du gått över tiden och man överväger att sätta igång förlossningen, rekommenderar man idag att man först provar med att svepa hinnor. Fråga din barnmorska. De flesta förlossningskliniker har skriftlig information som du kan läsa.

-----

Det funkade för mig :D

Hoppas att du är feberfri idag.

:heart: Anna
Gammalt barnaboksbarn och mamma till
Arvid - 07
Ebbe -08
Alfred - 11
Otto 2016-08-12
Sarisparis
Rådgivare/advisor
Inlägg: 2797
Blev medlem: mån 10 maj 2010, 14:31
Ort: Frankrike

Re: Igângsättning vid sjukdom hos mamman?

Inlägg av Sarisparis »

Tetz, tack för pepp! :D

Anna, tack för bra konkret information! :D

Feberfri idag och helt ensam hemma (vilket typ aldrig händer). Fortfarande ganska ont i huvudet, men helt klart bättre än de senaste dagarna. Lillebror har fâtt âka pâ semester hos Papy och Mamy och storebror är i skolan. Hämtas i eftermiddag av en god vän. Vilken lyx att kunna fâ lite avlastning sâna här gânger. O:)

Gör ingenting, har legat och läst lite, städat lite ( :shock: jag har blivit som min mamma, stâr bokstavligen inte ut när det är smuligt pâ golvet :roll: ) - men i väldigt lugn takt :wink:

Sâ nu hoppas jag att det vänt, att jag hinner fâ tillbaka mina krafter till förlossningen och att jag inte behöver fundera mer pâ igângsättning och annat. Som du säger Anna, sâ verkar hinnsvepning inte vara nâgon traditionnel grej och känner jag mitt kära Frankrike rätt sâ föredrar läkarna här nâgot riktigt medicinskt och kemikaliskt. Men jag ska frâga min gynekolog (ska tillbaka pâ fredag om ingenting hänt innan), lâter ju helt klart mer lockande än dropp och annat.

Bebisen verkar för övrigt vara i fin form, det sparkas och har sig som aldrig förr, ibland blir jag bokstavligen tvungen att sätta mig (snarare halvligga) sâ att han ska fâ plats att göra sina övningar. :lol:
blivandemamma skrev:Det jobbiga med min första förlossning (igångsättningen) är egentligen mest att jag fick epidrual. Det gör jag nog inte om, om jag inte måste.
Vill du berätta mer om vad som gjorde det sâ hemskt med epidural? Alla jag pratar med här är helt lyriska över att kunna ligga och läsa och lyssna pâ musik ända fram till krystningen. :roll: Ingen verkar förstâ att jag helst vill föda naturligt utan tror att jag är ute efter nân sorts martyrmedalj.

:heart:
blivandemamma
Rådgivare/advisor
Inlägg: 1573
Blev medlem: tor 14 dec 2006, 21:03

Re: Igângsättning vid sjukdom hos mamman?

Inlägg av blivandemamma »

SKÖNT att du inte är sämre, då är det ju ingen kris, tänker jag :D

Hehe, kan tänka mig att hinnsvepning inte är en poppis grej i Frankrike. Men som du säger kan det ju vara bra att fråga din gynekolog så att bebisen kommer ut snart, som de önskar :D

Ja, blir man igångsatt kan jag tänka mig att det också är vanligare med epidrual (speciellt med första barnet som tar längre tid). Värkarna är ju inte naturliga och då får man mer ont och kanske inte kan ta sig igenom värkarna på egen hand. Jag fick ju tillbaka medvetandet kan man säga, mitt i det luddiga när man har så hemskt ont. Det var viktigt och jag tog ju rätt beslut där och då med den icke existerande erfarenheten jag hade. Men jag hade inga krystvärkar. Det visste jag inte vad det var förrän jag födde Ebbe. Ändå lyckades jag få ut honom på 2-3 värkar. Mycket tack vare Daniel och sköterskorna som sa till mig när jag skulle krysta. Inte sprack jag heller. Ren tur om du frågar mig. Men tror att många förlossningar som stannar upp och de får problem på det viset, är epidrualens fel.

Sen försvann känseln i mitt ena ben vilket gjorde att jag inte kunna röra mig annat än sitta/ligga under förlossningen. Dessutom var det rejält obehagligt. Kunde inte röra benet. Tog tid innan det fungerade igen. Kände mig drogad i skallen och inte alls mig själv.

Med Ebbe hade jag en bra förlossning. Gick snabbt och var därför väldigt intensivt (inte som din förlossning men ändå intensivt). En period hade jag fruktansvärt ont men känslan av lättnad, när allt ont försvinner när barnet kommer ut och att man är klar i skallen under förlossningen (om än väldigt smärtpåverkad) kan inte jämföras med när man har epidrualen. Jag var liksom mig själv hela vägen. Tittade på barnmorskan när Ebbe kom ut och vi såg tillsammans på klockan och jag MINNS allt! Det är den största skillnaden mellan förlossningarna.

MEN hade jag haft mer "normallånga" förlossningar hade jag kanske inte orkat utan epidrualen. Så det är ju inte fel att den finns. Men jobbet med att föda barn hade jag inte velat byta mot att vara drogad och inte känna mig som mig själv....

Snart är lillebror här :heart: Härligt att du njuter av en dag själv. Det behöver alla emellanåt och inte minst du nu!

KRAM!
Gammalt barnaboksbarn och mamma till
Arvid - 07
Ebbe -08
Alfred - 11
Otto 2016-08-12
Sarisparis
Rådgivare/advisor
Inlägg: 2797
Blev medlem: mån 10 maj 2010, 14:31
Ort: Frankrike

Re: Igângsättning vid sjukdom hos mamman?

Inlägg av Sarisparis »

blivandemamma skrev:SKÖNT att du inte är sämre, då är det ju ingen kris, tänker jag
:D Nej, nu mâr jag bättre. Fortfarande huvudvärk, men inte lika illa som förut (oj sâ skönt det är när det släpper O:) )

Tack för att du delar med dig av din epiduralerfarenhet. Det ger mig lite förklaringar till mina egna upplevelser. Efter att storebror kommit ut sâ konstaterades det att moderkakan inte var hel, sâ jag fick epidural och de tog ut det som var kvar. Min lille bebis försvann ut med pappan efter bara en liten stund och jag var själv med bara personal i nâgra timmar. Har bara extremt svaga och svajiga minnen av det hela. Sâ fick jag en förklaring till det.
Med tanke pâ just den incidenten vid min första förlossning, sâ ville personalen gardera sig vid lillebrors födsel. När han väl var född sâ blev jag sövd (fick ingen förklaring alls vad jag minns, läkaren hastade in, stack mig nânstans och sâ var jag borta) och jag har âterigen bara svaga bilder av vad som hände sen. (Livmodern kom ut hel pâ naturlig väg, sâ i med facit i hand var det helt onödigt, men jag vet inte om de gjorde en felbedömning som trots detta sövde mig, känner mig dock lite snuvad pâ första timmarna med lillebror - ocksâ.). Fâr trösta mig med att min man bâda gângerna fâtt njuta av sina söner i lugn och ro alldeles i början, vilket kanske ocksâ bidragit till de fina band de haft frân start.

Känner mig nu stärkt att den här gângen satsa pâ naturlig födsel och jag hoppas verkligen att det inte blir nâgot trassel efterât. Det vore ju sâ fantastiskt underbart att bara fâ ligga och njuta av underverket i lugn och ro efter födseln. Alla tre.

Tack igen, Anna.

:heart:
miniz
Inlägg: 2164
Blev medlem: sön 20 aug 2006, 17:07
Ort: Frankrike

Re: Igângsättning vid sjukdom hos mamman?

Inlägg av miniz »

Hej Sarisparis.
Vad bra du känner dig bättre. Hoppas han kommer ut när han bestämmer. Men jag ville bara berätta att jag födde sisteman här i Frankrike, blev igàngsatt efter en hinnsvepning. :roll:

Igàngsättning är inte sà kul, för dà sätter de monitor pà dig hela tiden och du är fast i slangar och allt möjligt, men det gàr och det är säkert. Jag ville inte alls, inte alls bli igàngsatt, men det blev sà, stor bebis och fulltid. men, men.

Epidural behövde jag inte kämpa imot, föir de tre andra hade jag fött naturligt, sà de tänkte att det var ingen mening att tjata. Men de tjatar att man ska ta epidural, för dà blir det lugnt... Stà pà ditt sà mycket du orkar. Och làt de höra om och om igen att de andra har du fött utan.

Tänker pà dig. Snart har du en liten bebis där. Wow!
Kram.
fem älsklingar
nov-03, sep-05, feb-08, feb-10 och nov-12.
blivandemamma
Rådgivare/advisor
Inlägg: 1573
Blev medlem: tor 14 dec 2006, 21:03

Re: Igângsättning vid sjukdom hos mamman?

Inlägg av blivandemamma »

:D Läste mitt svar en gång till nu precis, så rörigt! Tur du förstod nåt iaf!

Du, läs den här förlossningsberättelsen:
http://sessanfia.blogg.se/2010/may/forl ... elsen.html

Det är hennes fjärde barn och hon blev igångsatt just för att hennes förra förlossning gick så snabbt. Kanske intressant ändå att läsa, OM läget blir att du måste sättas igång.

Kram, Anna
:heart:
Gammalt barnaboksbarn och mamma till
Arvid - 07
Ebbe -08
Alfred - 11
Otto 2016-08-12
chokladkaninen
Inlägg: 2604
Blev medlem: sön 16 mar 2008, 06:45
Ort: Uppsala

Re: Igângsättning vid sjukdom hos mamman?

Inlägg av chokladkaninen »

Hej Sarisparis! :D

Hoppas att du håller humöret uppe - hur lätt det nu är när man väntar så där.... :roll:
Sarisparis skrev: Sâ nu hoppas jag att det vänt, att jag hinner fâ tillbaka mina krafter till förlossningen och att jag inte behöver fundera mer pâ igângsättning och annat. Som du säger Anna, sâ verkar hinnsvepning inte vara nâgon traditionnel grej och känner jag mitt kära Frankrike rätt sâ föredrar läkarna här nâgot riktigt medicinskt och kemikaliskt. Men jag ska frâga min gynekolog (ska tillbaka pâ fredag om ingenting hänt innan), lâter ju helt klart mer lockande än dropp och annat.
Båda mina barn är födda rejält efter tiden under hot om igångsättning, och båda kom sista natten innan det skulle sättas igång, efter en rejäl hinnsvepning. Storasyster är ju född i Schweiz (och där använde de hinnsvepning som standardmetod) men varken maken eller jag kan minnas vad det hette på franska.
Vill du berätta mer om vad som gjorde det sâ hemskt med epidural? Alla jag pratar med här är helt lyriska över att kunna ligga och läsa och lyssna pâ musik ända fram till krystningen. :roll: Ingen verkar förstâ att jag helst vill föda naturligt utan tror att jag är ute efter nân sorts martyrmedalj.
Jag hade epidural första gången och andra gången inte, och har samma erfarenhet som Blivandemamman: jag fattade inte när jag skulle krysta med epiduralen, krystningen tog aplång tid och Storasyster var inte alls i form när hon kom ut. :cry: Och sedan tog det säkert två dygn innan jag hade hämtat mig något så när. Med Lillebror, däremot, hade jag gjort min läxa och slappnade av istället för att kämpa emot, vilket säkert bidrog till att det gick mycket fortare. Krystingen tog aplång tid då med, men jag kände vad jag gjorde, och när han väl kom ut var han i fin form direkt. :thumbsup: Och själv fick jag några stygn, sov två timmar, tog en dusch och mådde sedan bra. :D En jäkla skillnad! Så om jag får fler barn, och har möjlighet att välja, kommer jag också att undvika epiduralen i fortsättningen.
Mamma till :heart: Storasyster f feb 07
och :heart: Lillebror f okt 08
Sarisparis
Rådgivare/advisor
Inlägg: 2797
Blev medlem: mån 10 maj 2010, 14:31
Ort: Frankrike

Re: Igângsättning vid sjukdom hos mamman?

Inlägg av Sarisparis »

miniz :heart:, blivandemamma :heart:, chokladkaninen :heart:
chokladkaninen skrev:Hoppas att du håller humöret uppe - hur lätt det nu är när man väntar så där....
Jodâ, det gâr :D . Idag har jag och storebror en liten tête-à-tête (lillebror är pâ semester hos Papy och Mamy i nâgra dar) vilket inte händer sâ ofta. Njuter av min kloka treâring :heart: (som verkar lämna trotsen bakom sig =P~ [-o< )
chokladkaninen skrev:Båda mina barn är födda rejält efter tiden under hot om igångsättning, och båda kom sista natten innan det skulle sättas igång, efter en rejäl hinnsvepning. Storasyster är ju född i Schweiz (och där använde de hinnsvepning som standardmetod) men varken maken eller jag kan minnas vad det hette på franska.
:shock: Men visst lâter det läskigt "under hot om igângsättning"? Klart man blir skraj :lol:
Jag har kollat lite pâ nätet, hinnsvepning borde heta "décollement des membranes" pâ franska, känns det bekant miniz och choko?
miniz skrev:Vad bra du känner dig bättre. Hoppas han kommer ut när han bestämmer. Men jag ville bara berätta att jag födde sisteman här i Frankrike, blev igàngsatt efter en hinnsvepning.
Ja, det hoppas jag med. Igârkväll sâ hade jag nästan känningar, det tryckte pâ nerât och jag tänkte att NU JÄKLAR! Bäddade i sängen med plastad frotté utifallatt och gick och la mig att vila. Och somnade. Och vaknade - imorse. :? :lol:
miniz, liten frâga :roll: Blev du igângsatt EFTER hinnsvepningen eller var det hinnsvepningen som satte igâng det hela? (Förlât, men jag är lite trög :oops: :lol: ) Skönt att höra att konceptet används här ocksâ.
blivandemamma skrev:Läste mitt svar en gång till nu precis, så rörigt! Tur du förstod nåt iaf!
Du, läs den här förlossningsberättelsen:
http://sessanfia.blogg.se/2010/may/forl ... elsen.html
Inte rörigt alls, eller lika rörigt som min hormonstinna hjärna? Inga problem att förstâ iaf! :lol: Jag kollade förlossningsberättelsen, tack! Nu är jag ännu lite mer lugnad. 8)

Tack igen för ert stöd alla fina, det gör verkligen gott.

:heart:
blivandemamma
Rådgivare/advisor
Inlägg: 1573
Blev medlem: tor 14 dec 2006, 21:03

Re: Igângsättning vid sjukdom hos mamman?

Inlägg av blivandemamma »

:D Glad att du verkar så peppad!


Största anledningen till att jag skickade länken till hennes blogg, är egentligen det sättet hon blev igångsatt på. Ganska naturligt för att vara onaturligt, eller hur?! :lol: Det krävs ju att du är lite öppen för att kunna föra upp den där ballongen... .Men du slipper ju värkstimulerande dropp!

HEJA LILLEBROR! :heart:

Anna
Gammalt barnaboksbarn och mamma till
Arvid - 07
Ebbe -08
Alfred - 11
Otto 2016-08-12
miniz
Inlägg: 2164
Blev medlem: sön 20 aug 2006, 17:07
Ort: Frankrike

Re: Igângsättning vid sjukdom hos mamman?

Inlägg av miniz »

Jag blev igàngsatt... Med dropp. Inte kul, men det gick bra. Oui, décoller, var det ja.

Med den andra kom det igàng efter en décollage, hon var ute 16 timmar efter décollage och noll kontaktioner.
Den finaste födseln ever!

Kram.
fem älsklingar
nov-03, sep-05, feb-08, feb-10 och nov-12.
Skriv svar

Återgå till "Barnaväntan"