Litet skräp på väg.... igen.....

Tips- och samtalsforum kring havandeskap och förlossning
Skriv svar
Tetz
Inlägg: 1148
Blev medlem: mån 16 feb 2009, 14:49

Re: Litet skräp på väg.... igen.....

Inlägg av Tetz »

Grattis! Åh så underbart! :heart:
Mamma till två barnaboksungar med apit på livet, födda i december 2008 och juli 2011
AlbertsMor
Inlägg: 49
Blev medlem: tis 30 okt 2007, 17:23

Re: Litet skräp på väg.... igen.....

Inlägg av AlbertsMor »

Wow!

En lillebror! Så fantastiskt!

Välkommen till lillebror och grattis till hela familjen!

:heart:
Storebror April 07
Lillebror Mars 09
Bluna
Inlägg: 1951
Blev medlem: tor 10 apr 2008, 21:43
Ort: Sollentuna
Kontakt:

Re: Litet skräp på väg.... igen.....

Inlägg av Bluna »

GRATTIS!!!

:heart: :heart: :heart: :heart: :heart: :heart: :heart: :heart:
Mamma till solstrålen Elsa :heart: född okt -07
och livsnjutaren Ellen :heart: född april -11
Susanne G
Inlägg: 1202
Blev medlem: tis 23 nov 2004, 18:15
Ort: malmö
Kontakt:

Re: Litet skräp på väg.... igen.....

Inlägg av Susanne G »

Grattis till det lilla gossebarnet. :D
Susanne G
Dotter född 25/6-04
Kurad vid 4-månader.
Dotter född 31/10 -09. Sm från start.
ilindstrom
Inlägg: 2797
Blev medlem: ons 14 nov 2007, 14:56

Re: Litet skräp på väg.... igen.....

Inlägg av ilindstrom »

Grattis i massor.

kramar
Ida
Storbus :heart: -02
Mellanbus :heart: -04
Lillbus :heart: -07

www.sovgott.net
Åse
Inlägg: 323
Blev medlem: mån 22 jan 2007, 17:54
Ort: Stockholm

Re: Litet skräp på väg.... igen.....

Inlägg av Åse »

GRATTIS till den nya familjemedlemmen!!
:D Åse
Mamma till lille J född sep -06 och lilla T född jan -10
wifsta
Inlägg: 270
Blev medlem: lör 19 jan 2008, 23:06
Ort: Timrå
Kontakt:

Re: Litet skräp på väg.... igen.....

Inlägg av wifsta »

Har haft fullt upp med livet som skenar förbi, men tänkt på er massor och, se, han har kommit!
GRATTIS till hela härliga familjen!
Ta hand om varandra och snusa bebbe så mycket ni kan!
Familjen hälsar
Mamma till vackra VERA f 080424 (v 40+6)
och allvarlige ARON f 100725 (v 39)
Tilda
Inlägg: 436
Blev medlem: ons 25 jan 2006, 20:40
Ort: Finland
Kontakt:

Re: Litet skräp på väg.... igen.....

Inlägg av Tilda »

GRATTIS :D :D :D
:heart: Pojke född i dec 2003
:heart: :heart: Två flickor födda i maj 2007
SusanD
Rådgivare/advisor
Inlägg: 3703
Blev medlem: fre 27 jan 2006, 16:51
Ort: Ängelholm
Kontakt:

Re: Litet skräp på väg.... igen.....

Inlägg av SusanD »

Tack alla snälla vänner för gratulationerna :heart:

Nu är lillebror två veckor och vi har börjat lära känna honom och det visar sig att han är en cool kille som är väldigt lik sina storesyskon.

Men vi tar det väl från början, läget var ju som så att lillesyskonet var beräknat att födas den 25 dec vilket vi alla insåg att så skulle det ju inte bli. Alla storesyskon har ju kommit tidigare än utsatt tid så helt kallt räknade vi med att även det senaste tillskottet skulle göra det.

Ett litet moln på den annars blå himlen var att mamma rest iväg till Kanarieöarna för att spela golf, de tröttnade på snöplogning och eldning, tog en restresa och försvann. Därmed försvann även vår barnvakt men det skulle lösas med syrran eller hennes dotter, barnens kusin och Emils fadder. Till saken hörde att de skulle fara till huvudstaden den 16 till 17 dec så då kunde ju inte barnet födas. Och om nu skräpet tänkte födas då så fick ju syrrans man ställa upp vilket också skulle fungera bra.

Nu verkar det ju som om små skräp vill födas under någorlunda ordnade förhållanden så redan på tisdag morgon kände jag mig lite konstig, yrslig och klen. Pappan var urförkyld så han stannade hemma från jobbet för att ta hand om mig och barnen. Vid lunchen sa jag till barnen att de kanske skulle få ett lillesyskon idag eller ikväll. Emil funderade ett tag innan han sa; Ja men då måste du åka till sjukhuset mamma! Ja visst svarade jag och Emil blev lite bekymrad; - Men då får vi ju varken kvällsmat eller någon ramsa när vi ska sova!
Tänk vilka bekymmer, jag lugnade honom med att vi skulle hinna med allt som vanligt och så skulle J komma och vakta dem ifall vi behövde åka in till sjukhuset.

Kvällen kom och vid femtiden hade jag några sammandragningar och vid sextiden kom det tre stycken inom 10 min. Då blev jag lite stressad, packade BB-väskan med det sista och tänkte att om det här går lika fort som när Mika föddes så kan vi lika bra bli hemma. Men sen lugnade det sig, barnen hann få både kvällsmat, tänderna borstade och somna gott i sina sängar.

När klockan närmade sig nio på kvällen så hade jag sammandragningar men det var inga rejäla grejer och det var 7 min mellan dem, och så 4 min och så 6 min och så.... Ja så höll det på, det drog liksom inte igång på riktigt men vi ringde efter J som kom på stört. Sen tittade vi på tv, Pappan höll reda på antalet minuter mellan sammandragningarna men de var så mesiga och jag kunde lugnt andas igenom dem.

Jag ringde förlossningen eftersom Pappan hävdade att det var bäst så ifall det var fullt där. Min reaktion var att fullt kunde det inte vara, det är väl ingen människa med förnuftet i behåll som föder barn när det är en meter snö ute och minus 20 grader!! På förlossningen sa de att jag var välkommen in när jag kände att det var dags.

Hela kvällen gick och jag hade då och då en känsla av panik ifall sammandragningarna skulle avta och så skulle de sätta igång på onsdagen istället när J inte var hemma. Men så blev det inte, när klockan var 23.10 drog vi iväg till förlossningen och i bilen började sammandragningarna kännas lite mer, rejälare och det kändes som om det äntligen hände något.

Väl inne på förlossningen möttes vi av en barnmorska som sa att om jag hade ringt igen så hade hon skickat mig till Lund. Vilket tur att vi inte ringde igen säger jag bara. Vi fick vänta en stund innan vi fick komma in på ett undersökningsrum, vilket vi aldrig gjort tidigare, då har vi fått komma in på ett förlossningsrum direkt. Men nu var det ju som sagt vad fullt, eller överfullt. Det blev lite CTG och så kände barnmorskan efter hur öppen jag var och det var fullt öppet så plötsligt blev det lite brått att hitta ett rum till mig. De höll på att moppa golvet för fullt när jag skulle kliva in i förlossningsrummet, snacka om att skicka ut en och få in en annan födande i rödaste rappet.

Undersköterskan var samma som när Mika föddes men det kom vi på lite senare, barnmorskan var en ny bekantskap och jag vet fortfarande inte om jag var nöjd med henne eller inte. Hon var lite skum på något vis, men väldigt snäll.

Väl inne på förlossningsrummet satt vi på James Blunt skivan, ett måste när man föder barn eller i alla fall när vi föder barn. Sen var det bara att jobba på och jösses vad jag fick jobba. Det lilla skräpet hade ju suttit upp i magen och blivit vänd så inte hade ungen ifråga vett att fixera sig inte. Nej då, högt upp stod huvudet och vattnet ville inte gå av sig självt. Till sist tog barnmorskan hål på hinnorna och så sjönk bebisen ner lite till. Men det var trögt och då kom barnmorskan på att jag nog borde kissa och här skulle jag bromsat och frågat hur hon egentligen tänkte. Hon sa att jag skulle gå på toa och försöka kissa. Och snäll som man är, ibland, hasade jag ut på toan och där kissade jag på golvet. Men hur tänkte hon undrar man ju efteråt. Inte kunde jag sitta på toan heller när sammandragningarna kom så tätt och hur kul är det att kissa på golvet. Inte alls kan jag säga. Och så skulle jag duscha av benen, nej hualigen i detta läge var jag ganska arg. När jag fått de andra killarna har de tömt blåsan med en kateter och så har det varit bra med det.

Nåja, man klarar ju mer än vad man tror så jag hasade tillbaka till förlossningssängen och ställde mig på knä. Till slut hamnade jag på rygg och så var det bara till att krysta ner ungen innan jag kunde krysta ut honom. Barnmorskan var ganska på hela tiden, det kändes som om hon hade bråttom eller var stressad. Barnet mådde ju bra så egentligen var det ju ingen brådska.

Efter 2 tim och 45 min föddes då äntligen lillebror! Det var det första Pappan sa; det är en lillebror! Det kändes lite snopet, nej snopet är inte rätta ordet men konstig på något vis för vi hade verkligen inget pojknamn och flicknamnet var spikat. Så konstigt man kan tänka och känna. Han var så otroligt söt våran lillebror och så väldans välkommen och otroligt älskad från första stund. Det var så häftigt att få upp honom på bröstet, till en början fick han ligga på min mage för navelsträngen var så kort, när den var avklippt fick jag upp honom till mig och jag var så otroligt lycklig. Allt hade gått bra, vi hade fått en frisk liten lillebror och därhemma hade vi Emil som önskade sig en lillebror eftersom det var så länge sen vi fått en.

Pappan var ganska trött efter den här förlossningen som varit hans värsta med tanke på att han var SJUK. 8) När vi njutit av lillebror, av varandra, av brickan med fika och lillebror var vägd och mätt fick Pappan sova några timmar på extrasängen som undersköterskan var så rar och bäddade åt honom. Vi hade en lite gissningstävling om vikten på lillebror och bägge två var vi övertygade om att han var en pyttis som knappt vägde 3400 gr. När han väl låg på vågen visade det sig att han var nr två i viktligan med sina 3745 gr. Så det var ingen liten lillebror, det var en stor kille fast jätteliten.

Jag var kvar på BB-avdelningen ända tills på fredagen, läkarundersökningen var på tors morgon och där fick han anmärkning på ena höften så vi fick traska ner till ortopeden för en extra koll men där fick han grönt ljus. På torsdagen var det snöstorm så vi blev kvar till fredagen och åkte hem efter att PKU-testet var taget. Ja så himla lätt var det ju inte att komma hem för vi har ju ingen bil som rymmer hela familjen och det var dåligt med barnvakter på hemmaplan. Lösningen blev att syrran fick låna ut sin bil till Pappan som packade in alla barnen och kom för att hämta oss. Jag mötte familjen i hisshallen och barnen var jätteglada att se mig men så fort jag var omkramad frågade de efter lillebror.
Vi gick in på mitt rum och så fick de äntligen träffa honom och det var kärlek vid första ögonkastet. Sigge sa med gråten i halsen; åh det är min lillebror, vad han är söt, han älskar mig och jag älskar honom. Det kallar jag kärlek.
Emil och Mika var lika härliga de så det kramades, pillades och undersöktes väldigt nogsamt. Lillebror fann sig i det hela, han hanterade det bra genom att sova sig lugnt igenom hela hälsningsprocessen.

Här hemma tar alla hand om och ansvarar för lillebror. Storesyskonen turas om att sitta i soffan och ha honom i knät och de är ovilliga att lämna honom ifrån sig, men skriker han så får jag honom för då behöver han tuttemat.

Nu har vi klarat av julen, lillebror missade tomten för han sov då men Emil har berättat allt som han behöver veta. Farmor har varit här över hela julen så barnen har fått njuta av henne och hon av dem.

Vi bor ju i ett ganska litet hus så det finns ju inte en massa rum som står tomma och något gästrum har vi inte. Men vi har gjort likadant med lillebror som med de andra småttingarna, jag sover på soffan de första två veckorna, då har jag tv:n på och kan amma i lugn och ro utan att störa någon. Lillebror gillar att sova på dagarna och är gärna lite mer vaken och äter på natten, precis som de andra. Men jag vet att det rättar till sig ganska snart så det gör mig inget. I natt sov han från klockan 1 till halv 6, då tuttade han två drag och sen somnade han om till klockan 8, så visst kan han sova det lilla spektaklet.
I början matade jag på med Nan 1 på sked för att fylla på lilla magen efter amningen, nu när han äter bra på brösten får han ersättning på flaska och det behövs lite både på morgonen och nattetid. Då är han så trött så han orkar helt enkelt inte tutta i sig tillräckligt för att bli mätt nog för att sova gott. Så här har vi gjort med de övriga barnen också och det har fungerat bra, när barnen blir lite större, vaknar till lite mer så orkar de tutta i sig tillräckligt med bröstmjölk och då ratar de flaskan.

Framöver får vi se hur mycket Pappan kan vara hemma, det är ju de här första två månaderna innan man fått ordning på allt som det är skönt med lite uppbackning. Men nu är det ju så att har man ett nytt jobb så får man ju jobba lite också, det kommer lösa sig. Förhoppningsvis kan han vara ledig några dagar i veckan i alla fall och det räcker för mig.

Ja så var det ju det här med namnet då. Vad ska ungen heta? Namnet skulle vara tvåstavigt, inte innhålla bokstaven r, måste innehålla bokstaven i och så skulle det ju passa barnet ifråga också. Vi stötte och blötte frågan, Emil kom med förslag i mängder men inget som vi tyckte var bra nog. Jag var inne på Albin och hamnade till sist på Tage som inte ens höll måttet enligt våra "regler". Till sist kom Anders med förslaget som föll oss alla på läppen även om jag aldrig trott att jag skulle ha ett barn med det namnet.

Så nu släpper vi bomben; Lillebror ska heta LINUS, SYLVESTER! Och det härliga i kråksången är att han är en liten Linus, en söt liten unge som passar så bra in hos oss och det verkar som om han är nöjd med oss, sitt val av familj.

Näpp, nu ska det ammas lite kvällsslurk säger lillebror.

Kram Susan
Emil född 19 okt-05 och klok som en bok!
Sigge född 16 okt-07 och tuff som en Tigger!
Mika född 28 maj-09 och snabb som en raket!
Linus född 15 dec-10 och cool som en isbjörn!
Dipl. SHN-kurare!
Elle
Inlägg: 4720
Blev medlem: tor 02 feb 2006, 20:16

Re: Litet skräp på väg.... igen.....

Inlägg av Elle »

Välkommen :heart: Linus :heart:! Du har kommit till en underbar familj!

Tack Susan för att du delar med dig av din förlossningsberättelse. Det är alltid så roligt att läsa.

Snusa på lillebror, krama man och barn och en extra stor kram till dig Susan :heart: Tänk, du har fyra juveler där hemma nu, STORT!!

Kram Elle
:heart: Storebror :heart: född -05 kurad feb-06
:heart: Lillasyster :heart: född -07 SM från start
AMAMA
Inlägg: 376
Blev medlem: mån 30 apr 2007, 10:09

Re: Litet skräp på väg.... igen.....

Inlägg av AMAMA »

Takk for historien! Så fint med vesle Linus !! Han er jammen heldig !

:heart: :heart:
__________________
mamma til
Storebror 06
Lillesøster 10
helamig
Inlägg: 849
Blev medlem: tis 05 jan 2010, 18:48

Re: Litet skräp på väg.... igen.....

Inlägg av helamig »

Fina Linus! Stort Grattis igen. Härligt att höra att allt gått så bra. En liten fråga bara, använder du nr 1 eller nr 2 på storleken på nappen till flaskan?? Så nyfiken och tänker inför vår bebis som kommer snart :D
T född 090917
S född 110118
A född 130328
F född 141123
SusanD
Rådgivare/advisor
Inlägg: 3703
Blev medlem: fre 27 jan 2006, 16:51
Ort: Ängelholm
Kontakt:

Re: Litet skräp på väg.... igen.....

Inlägg av SusanD »

Jag har små Bambino-flaskor till Linus, brukar göra i ordning 100 ml ersättning så får han äta så mycket han vill och orkar. Det är nr 1 nappar som används och han verkar nöjd med det.

Linus är lite annorlunda jämfört med sina syskon, han gillar nämligen att äta liggandes. Så här ligger jag i soffan och ammar, riktigt bekvämt även om vi somnar lite då och då. Med de andra har jag minsann fått sitta upp och amma, de få gångerna jag legat ner har alla somnat och ingen ätit. Linus äter ordentligt innan han slumrar en stund för att sen fortsätta äta.

Nu är han lagd för natten efter amning och nästan 100 ml ersättning, fast han är inte helt nöjd för han håller på att bajsa men får inte riktigt kläm på det hela. Men snart är det nog dags för ett blöjbyte, en sista tuttning och sen ska vi sova.

Kram Susan
Emil född 19 okt-05 och klok som en bok!
Sigge född 16 okt-07 och tuff som en Tigger!
Mika född 28 maj-09 och snabb som en raket!
Linus född 15 dec-10 och cool som en isbjörn!
Dipl. SHN-kurare!
TorsMamma
Forumets ordförande
Inlägg: 11193
Blev medlem: fre 17 nov 2006, 09:25
Ort: Stockholms Skärgård

Re: Litet skräp på väg.... igen.....

Inlägg av TorsMamma »

Grattis Linus och välkommen till världen. du kunde inte valt en bättre familj. :heart:
Tor 2006
:heart: BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån
:heart:

:heart: FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months. :heart:
Tetz
Inlägg: 1148
Blev medlem: mån 16 feb 2009, 14:49

Re: Litet skräp på väg.... igen.....

Inlägg av Tetz »

Bra jobbat!! =D> :heart: Och välkommen lilla stora Linus!

Jag blir ju så bebissjuk att jag inte vet var jag ska göra av mig själv... :wink:
Mamma till två barnaboksungar med apit på livet, födda i december 2008 och juli 2011
Skriv svar

Återgå till "Barnaväntan"