[-o< [-o< [-o< [-o< [-o<
Tänker på er!/Luvisen
Jätteledsen...
-
TorpSara
-
blivandemamma
- Rådgivare/advisor
- Inlägg: 1573
- Blev medlem: tor 14 dec 2006, 21:03
-
hanna-raori
- Inlägg: 104
- Blev medlem: tis 13 jan 2009, 04:59
- Ort: Belgien
Hej underbara människor! Oj vad ni har skrivit 
jag får aldrig meddelanden när jag är inblandad i en tråd här, sorry att jag inte sett...
Ok, Emil är här!!! Och ja, jag födde hemma och det var fantastiskt!
Rapport så klart: De naturliga värkarna satte igång på riktigt fredag morgon (dom har börjat och slutat många gånger pga stress och smärta i min kropp trodde barnmorskan Alinoe). Hon kom över kl 19 på kvällen, undersökte mig, jag var redan öppen 4 cm. Jag hade jobbat fint med värkarna hela dagen. Hon masserade mina fötter och min rygg. Max la Elsa för natten och joinade oss i sovrummet. Tanken var att vi skulle jobba så mycket som möjligt hemma först så att vi snabbt kunde åka till sjukhuset och "bara föda" utan att sjukhusets barnmorskor och läkare la sig i för mycket. Men ju starkare värkarna blev desto tröttare blev jag och jag låg så skönt på min säng och andades så fint och snackade med min underbara kille emellan (han klagade till och med på att han inte hade nått att göra denna gång haha). Tillslut frågade han Alinoe vad som skulle hända om vi födde här. Hon förklarade att de var tvugna att vara två barnmorskor så hon skulle i så fall ringa en kollega, hon hade alla grejer i bilen- inga problem
vi tänkte ungefär 2 sek på en enda grej som gjorde att skulle vilja vara på sjukhuset: starka lampor, kliniskt mottagande, 30-60 min registrering av hjärtljud och värkar i hemskt ställning, blodprov... Obekväm sjukhussäng för min stackars brutna arm... Vi hittade inget skäl att lämna hemmet så vi stannade!
Precis runt midnatt ställde jag mig på alla fyra, jag var öppen 10 cm, men han låg med ryggen mot min rygg och det gjorde mindre ont i den ställningen då svanskotan slipper belastning. Det var svårt att krysta pga hans position och det tog lite längre än vanligt, men huxflux så låg han där framför mig och Max tog honom medan jag vände mig. Allt gick så sjukt bra. Naturligt, jag gick inte sönder, långsamt och fint, Emil är superlugn och äter redan jättebra och sover redan 2-2,5 timme mellan amningarna.
Mitt enda problem är armen. Nu, när alla förlossningshormoner etc har skjunkit lite, har jag ONT! Det går ok att amma med amningskudde, men nu i veckan måste jag läggas in på hemska sjukhuset och jag får inte amma på 24 timmar pga mediciner etc. Hur ska brösten må då? Mjölken kommer nog börja rinna till idag eller i morgon, vi kan ju alltid ge Emil ersättning, men mina bröst kan väl inte pumpas än? Det blir tufft för lill-killen att vara utan sin mamma också... Ser inte fram emot det, men allt har gått så himla bra så här långt- det fortsätter nog i samma veva om vi fortsätter vara positiva
Hursomhelst , där har ni min historia. Jag kommer nog ha massor av frågor så jag startar nog en ny tråd på engelska forumet för Max's skull senare ang sömn, standard metod osv.
Tack för ert underbara stöd!!! Fining-människor !!
Hanna och Max
jag får aldrig meddelanden när jag är inblandad i en tråd här, sorry att jag inte sett... Ok, Emil är här!!! Och ja, jag födde hemma och det var fantastiskt!
Rapport så klart: De naturliga värkarna satte igång på riktigt fredag morgon (dom har börjat och slutat många gånger pga stress och smärta i min kropp trodde barnmorskan Alinoe). Hon kom över kl 19 på kvällen, undersökte mig, jag var redan öppen 4 cm. Jag hade jobbat fint med värkarna hela dagen. Hon masserade mina fötter och min rygg. Max la Elsa för natten och joinade oss i sovrummet. Tanken var att vi skulle jobba så mycket som möjligt hemma först så att vi snabbt kunde åka till sjukhuset och "bara föda" utan att sjukhusets barnmorskor och läkare la sig i för mycket. Men ju starkare värkarna blev desto tröttare blev jag och jag låg så skönt på min säng och andades så fint och snackade med min underbara kille emellan (han klagade till och med på att han inte hade nått att göra denna gång haha). Tillslut frågade han Alinoe vad som skulle hända om vi födde här. Hon förklarade att de var tvugna att vara två barnmorskor så hon skulle i så fall ringa en kollega, hon hade alla grejer i bilen- inga problem
vi tänkte ungefär 2 sek på en enda grej som gjorde att skulle vilja vara på sjukhuset: starka lampor, kliniskt mottagande, 30-60 min registrering av hjärtljud och värkar i hemskt ställning, blodprov... Obekväm sjukhussäng för min stackars brutna arm... Vi hittade inget skäl att lämna hemmet så vi stannade!
Precis runt midnatt ställde jag mig på alla fyra, jag var öppen 10 cm, men han låg med ryggen mot min rygg och det gjorde mindre ont i den ställningen då svanskotan slipper belastning. Det var svårt att krysta pga hans position och det tog lite längre än vanligt, men huxflux så låg han där framför mig och Max tog honom medan jag vände mig. Allt gick så sjukt bra. Naturligt, jag gick inte sönder, långsamt och fint, Emil är superlugn och äter redan jättebra och sover redan 2-2,5 timme mellan amningarna.
Mitt enda problem är armen. Nu, när alla förlossningshormoner etc har skjunkit lite, har jag ONT! Det går ok att amma med amningskudde, men nu i veckan måste jag läggas in på hemska sjukhuset och jag får inte amma på 24 timmar pga mediciner etc. Hur ska brösten må då? Mjölken kommer nog börja rinna till idag eller i morgon, vi kan ju alltid ge Emil ersättning, men mina bröst kan väl inte pumpas än? Det blir tufft för lill-killen att vara utan sin mamma också... Ser inte fram emot det, men allt har gått så himla bra så här långt- det fortsätter nog i samma veva om vi fortsätter vara positiva
Hursomhelst , där har ni min historia. Jag kommer nog ha massor av frågor så jag startar nog en ny tråd på engelska forumet för Max's skull senare ang sömn, standard metod osv.
Tack för ert underbara stöd!!! Fining-människor !!
Hanna och Max
mamma till tre små BB troll (flicka) 2008-06-24, (pojke) född hemma 2010-06-26 och (bebis-tjej) född hemma 2014-07-12.
http://www.raori.be
http://www.raori.be
-
TorpSara
Bara mjölken har runnit till går det helt utmärkt att pumpa. Edvard visste inte hur man sög sin första levnadsvecka, utan jag fick pumpa och han fick dricka i kopp och flaska med sin far medan de övade på hur man gör när man suger. Då åt han ca 20 ml varannan timme... 
Det går helt super. Får han inte vara med dig på sjukhuset alls?
Det går helt super. Får han inte vara med dig på sjukhuset alls?-
hanna-raori
- Inlägg: 104
- Blev medlem: tis 13 jan 2009, 04:59
- Ort: Belgien
Ska prata med min fantastiska barnmorska om det. Jag hoppas att de fattar hur viktigt det är att han är med mig, annars får Max hålla ställningarna här hemma
mamma till tre små BB troll (flicka) 2008-06-24, (pojke) född hemma 2010-06-26 och (bebis-tjej) född hemma 2014-07-12.
http://www.raori.be
http://www.raori.be