vit substans?

Frågor besvaras av tre svenska föräldrar, som har eller har haft sina barn på IAHPs neurologiska utvecklingsprogram. Av förklarliga skäl kan de inte besvara frågor kring enskilda barn de inte ens mött.
Skriv svar
Mama Mia
Inlägg: 18
Blev medlem: mån 03 mar 2008, 15:34

vit substans?

Inlägg av Mama Mia »

Hej!
Min flicka är snart 3 år och sen i sin grov- och finmotoriska utveckling. Hon pratar inte mer än säger några få ord och gör olika ljud. Hon har börjat med tecken nu senaste månaderna vilket verkligen har varit jättebra och kul för henne och oss. Hon har svårt med balansen och är yvig i sina rörelser. Hon har väldigt svårt för pussel och kloss-låda med former tex.
Detta sammantaget har ju lett till att vi och läkare tänkt att hon har en hjärnskada. Hennes födelse var dessutom lite dramatisk och hon blev mycket allvarligt sjuk två dagar gammal.
Vi har gjort MR-undersökning av hjärnan och de kunde inte se några hjärnskador alls. Hon kan ju fortfarande ha skador men att de är så små att de inte upptäcks på en MR-undersökning.
Däremot såg de att hon hade en ”generell brist på vit substans”.
Är det någon här som stött på det? Vet ni om Doman-metoden används i dessa fall?

Hon har varit sen i sin utveckling, men gått igenom alla steg enligt vår egen bedömning efter att ha läst Domans bok. Hon kröp länge länge innan hon började gå när hon var 1 år coh 10 månader. Det enda som hon kanske inte gjorde så länge var krälandet.
Mamma till världens coolaste flicka född december 2005, och jordens finaste pojke född oktober 2008
Och superbästa sladdisen född mars 2017
Hege
Inlägg: 1590
Blev medlem: mån 31 jan 2005, 15:39

Inlägg av Hege »

Hej

Jag vet lite om MR-röngen, därför att vi konsekvent nekade läkarna att röntga våran dotter för de kunde förklara vad vi sen skulle kunde göra med "resultatet". Kom det till att ändra något för vår dotter? Skulle det ha något radiklt att säga för diagnosen? Leda till någon slags botning? Och det kunde de ju inte säga att det skulle, så vi tackade nej.

Så jag kan inte svara på din fråga om vit substans, tyvärr.

Krypning och krälning kan jag däremot en hel del om. :D

Men jag kan ju givetvis inte säga något spesiellt om enskillda barn, bara generellt.

T. ex att krälning och krypning i KORSMÖNSTER är så viktig för hjärnans utveckling, att om vi hade vetat och förstått hur viktig, så hade inte en enda unge legat på rygg. Mer.

Hur mycket krypning och krälning som varje unge "behöver" varierar givetvis, med det som inte går att komma i från är att ordningsföljden är viktig. På samma sätt som man aldrig bygger husets tredje våning, innan andra våningen är klar...

Hur var hennes krypning? I korsmönster? Hur var krälningen? Framåt eller bakåt? Korsmönster? Kan hon kräla i dag om ni ber henne?

Vår resa i Doman har jag skrivet om i AW-krönikan "Historien om Felicia" Kanske det är något du vill läsa? Om du inte redan gjort det...
Mama Mia
Inlägg: 18
Blev medlem: mån 03 mar 2008, 15:34

Inlägg av Mama Mia »

Hej Hege och tack för snabbt svar!

Nja, ålandet/krälandet varade ju inte jättelänge. Krypandet däremot länge och riktigt korsvis. Om vi försöker få henne att åla idag så blankt nej, hon vill inte.
Hon kan inte alls. Det är väl ett tecken på att vi missat där. Ska genast försöka göra låga tunnlar och kojor och försöka få det tillräckligt kul för henne så att hon övar lite ålning.

Några tips på hur vi kan göra ålningen kul för en snart 3åring? Har kikat runt på forumet och mest hittat om krypning. Kanske får leta igen...?

Vill också lägga till några ord om fiskolja. Vår flicka har inte någon klar diagnos än, men det har att göra med någon slags ämnesomsättningssjukdom. Fiskolja har för oss gjort en otrolig skillnad. Efter att vi började med det så lossnade så mycket. Hon har skenat i utvecklingen och fortsätter. Vill verkligen tipsa om det.
Mamma till världens coolaste flicka född december 2005, och jordens finaste pojke född oktober 2008
Och superbästa sladdisen född mars 2017
Mata
Inlägg: 806
Blev medlem: tis 13 sep 2005, 10:31
Ort: J?rna

Inlägg av Mata »

Hej hej!

Har ej hört talas om detta. Tittade på nätet och fann detta (men du vet säkert en del redan.)

"Vit hjärnsubstans (Substantia alba) består till huvuddel av neuroners axondel, som på grund av myelinisering ses som vit. Här sker huvudsakligen informationstransport mellan nervcellerna i den grå substansen (i hjärnbark och kärnor) med varandra. Om hjärnan vore ett datornätverk så skulle den grå substansen vara de faktiskta datorerna och den vita substansen skulle vara de kablar som band samman datorerna och gjorde det möjligt för dem att kommunicera med varandra.

Det som ger den vita substansen dess färg är ett fettlager, myelin, som axonerna är inbäddade i. Myelinlagret, som består av så kallade gliaceller, ökar hastigheten med vilken nervimpulser kan förmedlas genom axonerna.

Vit substans utgör större delen av de inre delarna av hjärnan och finns även i ryggmärgen. Den största mängden vit substans återfinns i hjärnbalken som förbinder höger och vänster hjärnhalva med hjälp av ett par hundra miljoner nervbanor."

Sen hittade jag detta som var intressant; Från aftonbladet:

..."Har språksvårigheter
Jämfört med flickor tenderar för tidigt födda pojkar få kämpa hårdare med speciellt tal och språk.

Flera forskare har intresserat sig om det kan vara en fysisk orsak som förklarar skillnaden.

Några forskare vid Stanford University tittade därför på 96 åtta-åringars hjärnor, 65 av barnen av dem var födda för tidigt.

Magnetisk röntgen visade då att den vita och gråa hjärnsubstansen var reducerad hos de för tidigt födda barnen. Men det revolutionerande var att för tidigt födda flickor hade samma volym av vit hjärnsubstans som normalt födda flickor.

Men för de för tidigt födda pojkarna var volymen vit hjärnsubstans mindre än hos normalt födda pojkar.

Dessa reducerade volymer är områden i hjärnan som kontrollerar läsning, språk, rörelse och beteende.

”Är av stor betydelse”
– Nu måste vi försöka hitta ett sätt som stimulerar den vita hjärnsubstansens växande hos för tidigt födda barn, säger en av forskarna, enligt BBC.

En talesman för den brittiska välgörenhetsorganisationen för för tidigt födda barn, BLISS, säger:

– Detta är av stor betydelse eftersom det kan hjälpa lärare att
identifiera eventuella problem i skolan hos för tidigt födda barn."

Fann även att bortfall av vit hjärnsubstans kan göra att barn får en problematik likande ADHD fast i kombination med allmän utvecklingsförsening.
Jag blev väldigt intresserad av detta när du skrev om din dotter, för min dotter är också allmänt sen men har även problem med koncentration.

Vi står i kö för MR. På IAHP tyckte de jag pratade med att det kan vara en god idé att göra en för att utesluta att det är något man kan göra ngt åt. Pch är det det så desto större anledning att man gjort det. Det finns ju en del tillstånd som syns och som går att göra något åt.
Och det är ju inte röntgen-strålning utan magnetism som är i farten, ska ju vara ofarligt (eller?).
Men förstår Heges resonemang.
I ert fall fick ni alltså veta att hon hade för lite vit hjärnsubstans, och att den är vit beror på det vita myelin-fettet. En spekulation...Kanske därför omega-3 gör skillnad? Myelinfettlagret ökar hastigheten på informationsflödet i hjärnan enligt det där jag hittade på Wikipedia.
Alltså vad är bra bränsle för myelin?
Ärsh...Nu ska jag sluta leka detektiv. :lol:
Mamma till 4 barn, -03, -05, -07, -09

There´s a place in heaven for women who help other women...
Mama Mia
Inlägg: 18
Blev medlem: mån 03 mar 2008, 15:34

Inlägg av Mama Mia »

Hej!
MR ska vara ofarligt eftersom det inte handlar om någon strålning. Däremot kräver det ju narkos och nedsövning är ju inte helt ofarligt även om riskerna vad jag vet är väldigt små.
Vi valde att göra MR för att utesluta tumör bla. Nu vet vi ju också att det inte rör sig om någon "konkret" hjärnskada heller. Huvudspåret är nu ämnesomsättningssjukdom/mitokondriell sjukdom. Vi väntar fortfarande svar på muskelbiopsi mm. Hon får förutom fiskolja även extra tillskott av tiamin, vitamin B1. Det får vi på recept från hennes läkare.

Vet inte om brist på vit substans räknas som hjärnskada och om jag kan fortsätta på det här forumet. Det jag undrar är om Domans metoder kan hjälpa oss som inte har en ren hjärnskada, utan då brist på kopplingarna mellan olika centra/brist på vit substans i det här fallet?

Vit substans ska ju medföra att det är svårare med språket och läsning och inlärning av olika slag. Och det har hon svårt med. Hon pratar som sagt inte än, men vi har ju börjat lära läsa enligt Domans metod och det funkar, funkar helt galet bra! Där är hon fokuserad och koncentrerad. Med hjälp av pek, tecken och ljud så har vi förstått utan tvivel att hon förstår det hon läser. Det är helt fantstiskt, och hon ÄLSKAR det.
Mamma till världens coolaste flicka född december 2005, och jordens finaste pojke född oktober 2008
Och superbästa sladdisen född mars 2017
Hege
Inlägg: 1590
Blev medlem: mån 31 jan 2005, 15:39

Inlägg av Hege »

A-ha.... Myelin....

Nu rör det sig lite i bakre hjärnan...

Läste jag inte någonstans att läsning stimulerar utvecklingen av myelin... Eller har jag drömt det...?

Jag ska googla och söka...

Kram, Hege
Hege
Inlägg: 1590
Blev medlem: mån 31 jan 2005, 15:39

Inlägg av Hege »

Här hittade jag något som inte direkt går på läsning, men på stimulering och rörelse (som ju Domans program består av):

Kan dere lese på norsk?

Nervesystemet består av sentralnervesystemet, som igjen består av storhjernen, lillehjernen, hjernestammen og ryggmargen, og av det perifere systemet. Nervesystemets oppgave er å lede og tolke impulser, som skjer via sansemottakercellene som ligger rundt om i kroppen. Gjennom sansenervefibrene sendes impulsene opp gjennom ryggmargens baner til de områdene av hjernebarken som er spesialisert for sine bestemte former for sansing (Ahlmann 1990 i Berg 2002). Impulsene sendes via nervecellene, nevronene. Nevronet har et cellelegeme med kjerne, dendritter (korte utløpere) som kan motta impulser fra andre nerveceller, og et akson (lang utløper), som fører impulsen til andre cellers dendritter (Berg 2002).

Nervesystemet oppgaver er å ta imot informasjon, bearbeide informasjon og sette i gang en handling. Når det skjer en overføringer av impulser fra en nervecelle til en annen, skjer det en kjemisk prosess som kalles for synapse. Dannelsen av synapser avhenger av hvor aktive vi er, hyppigheten av impulsoverføringer. Impulsoverføringer skjer hver gang vi beveger oss. Mengden av synapser er avgjørende for nervesystemets evne til å bearbeide informasjon; jo vanskeligere en bevegelse er, jo flere synapser må impulsen passere på vei til hjernen (Berg 2002).

Ved at barn er i bevegelse, skjer impulsoverføringer fra nervecelle til nervecelle, fra akson til dendritt og det skjer en myelinisering/isolering av aksonet. Myelin er et fettstoff som legger seg rundt aksonet og som er nødvendig for at impulsen skal skje raskt og effektivt. En tilfredsstillende myelinisering er en forutsetning for at sanseinntrykk kan formidles raskt og presist, og der også med på å bidra til bedre automatisering. Automatisering av bevegelser er nødvendig for å sette sammen en serie med bevegelser. Det finnes to ulike typer nerveimpulser; fremmende som fører impulsen videre, og hemmende som demper nervecellenes reaksjon slik at impulsen stanses. Summen av alle impulsene og forholdet mellom de hemmende og fremmende impulsene fra andre celler fremkaller sammen til cellens reaksjon. Dette kan vi se når et barn sitter på gulvet og prøver å ta imot en ball for første gang. Ballen, impulsen, kommer mot barnet. Barnet prøver å løfte hendene for å ta imot ballen fordi det har det fått beskjed om. Ettersom barnet gjør dette mange ganger, vil reaksjonen gå hurtigere og hurtigere, og armene vil etterhvert være på plass i riktig tid for et fornuftig mottak. Impulsoverføringene er de samme hver gang, men nervebanen som dannes blir stadig bedre isolert / myelinisert, og impulsene går derfor hurtigere til hjernen for bearbeiding og dermed også hurtigere beskjed tilbake og ut til musklene (Berg 2002). Impulsoverføringen øker mottakeligheten for nye impulser og er grunnlag for innlæringsprosessene. Hver gang vi mottar sanseinntrykk, hver gang vi er i aktivitet, får hjernen næring som bidrar til videre utvikling (Lind & Neumann 1983 i Berg 2002).

Etter fødselen dannes det ikke flere hjerneceller. Det at hjernen vokser, skyldes dels at de enkelte hjernecellene vokser, og dels at mengden av forgreininger av dendritter øker. Denne prosessen stimuleres av selve hjerneaktiviteten, og påvirker dannelsen av nervecelleforbindelsene. Nervesystemet modnes, og på bakgrunn av alle de tidligere erfaringene som er dannet, legges grunnlaget for nye utfordringer. Jo mer man er i aktivitet, desto bedre påvirkes denne utviklingen (Ahlmann 1990 i Berg 2002).

Kilder:

Berg, Anne (2002): Motorikk, lek og læring. Abstrakt Forlag a.s. Oslo

Haug, Jørgen (1990): Sansemotorisk funksjon en forutsetning for læring, emnehefte 1. Vennersberg Skole, Kongsvinger
Mata
Inlägg: 806
Blev medlem: tis 13 sep 2005, 10:31
Ort: J?rna

Inlägg av Mata »

Det tog ett litet tag för mig att inse att vi kunde ha nytta av Iahp:s kunskaper eftersom "hjärnskada" för mig låter som något som kommer när man råka ut för någon olycka eller så...

Men Iahp använder termen ganska vitt.(I alla fall i jämförelse med hur jag förut skulle uppfattat uttrycket.)
Eller så här, om felet barnet har, har med hjärnan att göra, så kan man säga att det är en slags skada på hjärnan.
Det är ju i alla fall inte fel på munnen som inte kan uttala orden (om det nu inte är så att man har en skada i munnen men det är en annan sak då), eller öronen som det är fel på när barnet inte förstår vad man säger.
Utan det är ju i hjärnan som sakerna sker eller inte sker som de ska.

Ämnesomsättningsbekymmer vet jag inte något om, men om en försening eller avvikelse i barnets utveckling sker, så är det ju hjärnan som påverkats. Om anledningen i grunden är en ämnesomsättningssjukdom så får man ju antagligen ta tag i detta (om det finns något man gör åt detta, det känner jag som sagt inte till) till att börja eller parallellt med att man använder sig av Iahp:s metoder.
Men samtidigt så har alltså något givit upphov till den här förseningen av hjärnans utveckling, och den förseningen kan skyndas på med Iahp:s metoder.

Den bok som beskriver det mesta är "How to treat your brain-injured child" av Glenn Doman. Där kan man läsa om hur de under alla sina år av praktik funnit många likheter mellan hjärnskadade barn. Det är alltså barn allt ifrån barn som är gravt hjärnskadade som man ej kan få kontakt med, till barn med lättare funktionshinder som ADHD etc.
Vissa saker återkommer ofta. Ofta är dessa barn tex infektionskänsliga (förkylda ofta eller astma, andas ofta ytligare än andra barn), ofta lite mindre till växten, oftare hudbekymmer, oftare allergiska etc.

Ofta har de nytta av samma saker, bättre kost och kosttillskott, och när det gäller den intellektuella utvecklingen så stimulerar man den genom att lära barnet läsning, matematik och om världen i allmänhet. De fysiska övningarna med ålning, krypning, även simning, promenader och att springa mycket är utvecklande inte bara för kropp, men förbättar samtidigt syreupptaget och består av rörelser som gynnar den neurologiska utvecklingen.

Din fråga var ju om detta var något som din flicka kan ha nytta av, och vad jag kan se så tycker jag det är självklart. Vilket barn som helst skulle gynnas av dessa förändringar i livet.
Och det skriver ju även Doman om, att när de upptäckte att de med dessa metoder kunde hjälpa vissa hjärnskadade barn att bli inte bara friska och normalintelligenta, utan i vissa fall blev blev barnen mer än så, ovanligt friska och ovanligt skärpta för sin ålder. Så började de fundera på vad det var för fel med "normala" barn...

Sedan många har de på Iahp:s institut i Philadelphia en skola med "vanliga" barn som lär sig och ägnar sig åt många saker av de saker som även de hjärnskadade barnen gör, och dessa barn är över genomsnittet vad gäller vad de klarar fysiskt, intellektuellt och även socialt.

För mig känns det helt enkelt som att de har en stor tilltro till människans inbyggda förmågor och hjärnans möjligheter till utveckling. Det handlar om att optimera barnens möjligheter till utveckling maximalt (eller så bra man kan med de möjligheter man har).

Min dotter var nog ungefär på samma nivå som din dotter i treårsåldern, enstaka ord och förstod inte särskilt mycket, dålig grov och fin-motorik. Pussel var det inte tal om!
Nu talar hon nästan felfritt (stammar i perioder mycket, och hackar en hel del), men hennes ordförråd har blivit mycket stort och hon kan göra sig förstådd. Jag är rätt övertygad om att de övningar med ord vi hållit på med gjort nytta. Hon verkar på god väg att lära sig läsa flytande tror jag. Och på detta område ligger hon ju faktiskt före sina jämnåriga.
Att vi utnyttat hennes intresse och nöje med läsning nu när hon är så pass mottaglig, tycker jag är en stor fördel.

Vet att barn med diagnoser apergers, autism, ADHD etc ofta visat stort intresse för bokstäver och läsning i förskoleåldern, för att senare hata detta när de börjar skolan eller kanske helt enkelt ha stora svårigheter med läsning.
Av denna anledning anser en del föräldrar till barn med dessa diagnoser att man inte ska missa detta "öppna fönster" och tänka, ärsch...det är väl lite tidigt, det ordnar sig.
jag säger inte detta för att skapa prestationsångest nu för dig eller någon annan, men att om man vet detta och vill pröva så har man knappast något att förlora, utan mycket att vinna.

Läsning är en av de viktigaste kunskaperna i vårt samhälle, och samtidigt en av de aktiviteter som mest av allt främjar hjärnans utveckling.

Angående MR och narkos, så tycker jag också det är lite läskigt, men på läkaren berättade för mig att de ger en mycket lättare narkos än de ger vid operation (då det ju ger upphov till starka smärtor annars). För att göra en MR är det tillräckligt med lite grann.
Hon sa att visst, är narkos inte helt ofarligt, men under hela hennes yrkesliv had hon inte varit med om någon som fått men av detta.
Så jag känner väl att nyttan med att ev. få veta om det finns något intressant att se på en MR få väga lite högre än risken med narkosen.

:)
Mamma till 4 barn, -03, -05, -07, -09

There´s a place in heaven for women who help other women...
Hege
Inlägg: 1590
Blev medlem: mån 31 jan 2005, 15:39

Inlägg av Hege »

Jag applåderar!! =D>

Välskrivet och JÄTTEBRA, Mata!

Kram, Hege
tea75
Inlägg: 2
Blev medlem: tis 06 jan 2009, 00:40

brist på vit substans

Inlägg av tea75 »

HEJ!
Du var osäker på om brist på vit substans räknas som hjärnskada, och visst gör det det. Som jag har förstått det dinns det flera orsaker till att man har för lite vit hjärnsubstans, skadan kan uppkomma under graviditeten bland annat pga. en blödning, en syrebrist eller en "anläggningsskada"(?). Du kan ju fråga neurologen vad det kan bero på.
-Googla! Har läst någonstans om orsakerna och läste då också att "då och då föds barn helt utan vit hjärnsubstans, och man vet inte orsaken till detta". Barn under ett år har ofta "ganska lite" vit hjärnsubstans och läkarna där vi bor säger att man gärna vill vänta tills barnet är 1,5 år innan man gör MR för att då "bör" man inte längre ha "ganska lite" vit substans. (otydligt?)
Nåja, det kanske inte hjälpte så mycket...
Mama Mia
Inlägg: 18
Blev medlem: mån 03 mar 2008, 15:34

Inlägg av Mama Mia »

Hej,
Tack för alla fina svar. Det är så fantastiskt med allas engagemang och förklaringar och detektivarbete. Jag blir alldeles rörd. Tänk vad såna här forum betyder och vilken skillnad de kan göra. javascript:emoticon(':D')

Jo, det jag undrar nu är: vi vet ju bara om att hon har brist på vit substans, och vad läkarna vet ingen skada i något hjärncentra. Domans teori, som jag förstått den, är ju uppbyggd kring hur hjärnan byggs upp och utvecklas steg för steg, ålder för ålder, färdighet för färdighet. Men det är svårt att utvecklingsbedöma min flicka. Vad vi vet finns ju inget uppenbart problem i hjärnbarken eller så.

känns svårt att åka på dyr kurs till USA i det här läget. Jag vet liksom inte om åla, krypa, springa-träning är av extra värde för henne. Att röra sig och öva fysiskt förstås är ju jättebra och viktigt, men frågan är om "programmet" är för oss. Vet någon om det finns någon kontaktuppgift till Doman-folket? Skulle vilja råda lite med någon innan ev kurs. Det är ju en stor grej och vill göra någorlunda rätt från början.
Kanske finns det vissa delar av programmet som skulle vara av extra nytta för oss, andra kanske inte alls. Behöver som sagt råda lite med någon innan vi ev startar igång på allvar. Känns lite onödigt om vi lägger ner massa tid på att åla runt en massa och så var det liksom inte det...
Märker när jag skriver detta att det kanske är bäst att gå kursen båda, och sedan åka dit med sitt barn, så att man får ett personligt program. det är bara en så stor apparat som kräver tid och pengar och som då hamnar så långt i framtiden...vill ju göra något nu...

Blir lite luddigt skrivet, men hoppas att någon förstår hur jag menar.

Tack igen för alla fina svar.
Det är så härligt att gå in här och blir både stärkt och inspirerad. javascript:emoticon(':D')
Mamma till världens coolaste flicka född december 2005, och jordens finaste pojke född oktober 2008
Och superbästa sladdisen född mars 2017
Hege
Inlägg: 1590
Blev medlem: mån 31 jan 2005, 15:39

Inlägg av Hege »

Visst kan man kontakta IAHP og höra sig för!

Gå in på deras hemsida, där finns både telefonnummer och emailadress.

Kanske best att ringa, det tror jag jag skulle gjort.

Ha dina frågor redo, och kom i håg tidsskillnaden. Eftermiddag är best att ringa.

Mycket bättre om du får dina frågor besvarade, än att du ska undra, och kanske komma att inte göra någon ting alls.

Annars kan jag bekräfta att det finns inte det barn som inte har fördelar av att krypa och åla, inte ens friska barn.

Kram, Hege
(sjuk med influensa, och tycker synd om sig själv...)
Hege
Inlägg: 1590
Blev medlem: mån 31 jan 2005, 15:39

Inlägg av Hege »

Och hemsidan är: www.iahp.org

:oops:

Hege
Skriv svar

Återgå till "Frågor om IAHP och program för hjärnskadade barn "