Storebror började när han var 3½, och det har alltid fungerat kanon. Han är en stor social själ som behöver många att prata med.
Damerna är ju släkt med honom
och har att brås på, även från mor och far. De vill alltid följa med då storebror skall dit, han går tre dagar i veckan och de vill väldigt sällan gå där ifrån.
Nu måste man ju köa för plats, och eftersom vi vill ha på samma som storebror ställde vi oss i kö i november, så det inte skulle bli nå strul. Och nu har de redan fixat platser. Så de har plats från mars. Det som jag känner är att de inte hunnit fylla tre, å andra sidan kan det vara kul för dem någon timme i veckan. För som det är nu är de alltid tillsammans, och då menar jag alltid. För vi har löst så det alltid finna en förälder hemma, så då är de hemma jämt. Till våren börjar J plugga igen, på distans, jag går på schema och börjar aldrig före 14.00, så de "behöver" inte för barnpassningsskull. Utan vi tänker mer på att det kunde vara lite kul för dem. Vi har inget öppna förskola här, ingenting alls för barn, lekparkerna tomma och de älskar sin gympa de går på en gång i veckan tillsammans med andra barn. Då har de kul och då märker vi att de inte har något problem med att leka utan varandra, om ni förstår vad jag menar.
De gånger man försöker ta med bara en och göra något blir det sammanbrott. Inte för att vara utan sin syster, utan för att "gå miste" om ex. att åka och handla. De enda gångerna det funkar är om man säger att man ska till doktorn. Men det vill vi inte, eftersom Lisen var så sjuk för över ett år sedan och försvann hemifrån i flera veckor.
Så lite råd skulle jag gärna ta emot, och tips på hur man kan "lura" iväg sig själv och en syster.
Åsa
Jag ska börja jobba till sommaren och då ska pappsen vara hemma några månader, till september. Tjejerna är då ca 19 månader och jag tycker det känns jättehemskt att lämna dem på dagis då. Ska räkna på dagar och pengar för att se om jag kan få vara hemma ett tag till då , hoppas hoppas [-o< .
