Min pojke ligger "under kurvan"...

[johanna]

...säger de på BVC.
Han är 4,5 år och har alltid varit petig med maten. (han är 96 cm lång och väger ca 16 kg)
Han är vad AW skulle kalla en "liten sparv"...han ser alltså mat och middag som nån sorts "ointressant påfyllning av bränsle". Otroligt bra formulering AW!
Till skillnad från sin syster som är en liten "semla"!

På BVC tycker dom att han är lite smal och så, men inte så att det är livshotande direkt...!
Men det är ju rätt jobbigt när dom inte äter. Ibland har han "ätardagar" då han proppar i sig av allt som bjuds, för att sedan återgå till "bantardagar" när han är otroligt selektiv och bara plockar "russinen ur kakan".
Låter honom inte gå och småäta mellan måltiderna osv. men säger han att han inte är hungrig så kan man ju inte tvinga honom.
Ibland kan han äta typ fyra tuggor av middagen, sen går det en timme och han vill ha "kvällsfika" (typ mackor och mjölk) men det brukar han inte få.
Då blir han förstås sur och får lägga sig hungrig. [-(
Jag misstänker ju ibland att maten inte riktigt passar, men man kan ju inte stå och laga extra mat till honom.
På dagis äter han också dåligt, bara när det är hans favoriter äter han ordentligt. Han har tidigare varit hos dagmamma där han ätit som en häst varje dag, men efter flytten till dagis (j-a förmyndarkommun jag bor i) så är han jättepetig och förklarar bestämt att dagmamman lagade mycket godare mat. Vilket förstås är helt sant, på dagis får de halvfabrikat.

Ska jag oroa mig för att han inte växer ordentligt eller ska jag ta det lugnt?
Förstår inte riktigt vem av oss han brås på, för varken jag eller hans pappa är direkt pinnsmala...!

[liw]

Jag tycker att du ska känna dig lugn. Inget friskt barn svälter sig själv och han har ju dessutom ätardagar som han använder till att fylla på förrådet. Jag skulle alltså inte kalla honom för en liten sparv utan snarare en kamel Bunkrar när det är ngt som "passar" för att sen äta av förrådet de kommande dagarna.
Min bror gjorde likadant när han var liten och han är idag en slank men ytterst normal 21-åring.
Jag skulle nog ge honom ngn form av kvällsfika innan läggning som rutin. Det är ngn dietist som berättade för en kompis till mig (oj vad rörigt det blev) att de fram till de är 2-2,5 behöver välling eller dyl på kvällen för att sen klara sig alldeles utmärkt utan en period tills de är i förskoleåldern (antar att hon menar omkring 4 år) då de åter behöver lite i magen innan läggning. Hur du ska göra för att han inte ska rata middagen för kvällsfikat vet jag inte, tyvärr.

[Susanne*]

Kvällsmat har här alltid varit en rutin för min stora. Även om det äts massvis till middag så behövs det innan natten. Lillan får ju vällig fortfarande. Lägg om schemat så det blir mer tid emellan middag och kvällsmål

Varning bara för de "lilla sparvarna". Det är lätt att sticka till dem något när de äter dåligt och att därmed hamna i en ond cirkel.

[Gäst]

Mitt tips, tillsammans med övriga talares, är att låta honom vara med och laga maten! Det brukar bättra på aptiten rejält!

[anna]

Hej!

Vi har också en liten sparv. Clara, som fyller 4 i maj väger 13,5 kg.
Men hon äter ju!
Därför är jag inte det minsta orolig!
Varken jag eller far i huset är "sparviga" av oss, men vi var det då vi var små. Så det är väl genetiskt

Fortsätt som du gör, utan mellanmål, och naturligtvis utan "special-kost" för honom. Avdramatisera det hela. Äter han, så äter han, värre är det inte.

Och tjata inte! (om att han ska ta mer o.s.v)

Jag är måhända lite "hård" åt andra hållet...
Om vi har potatismos och köttbullar, och hon bara äter köttbullar, och sedan ber om mer köttbullar utan att ha rört moset, säger jag att hon får äta upp moset först, sedan kan hon få både mer potatismos och köttbullar.
Och det gör hon

Lilla Ida på 2 år, är betydligt stadigare i kroppen.

Inte oroa dig! Mår han bra och är pigg, ordnar allt sig!

kram anna

[liw]

Hej nu är jag här igen... här kommer lite svamliga funderingar från mig så här på torsdagskvällen.
Jag har iofs inte några kurvor framför mig men jag funderar lite på proportioner... Min Emil (3 år) är ca 100 cm och väger 17 kg. De måste ju vara proportioneligt ganska lika, eller hur? Om Emil har jag alltid fått höra att han är så fin och följer sina kurvor så bra. Din son är iofs äldre än min men både kortare och lättare men det har väl bara att göra med gener? Både jag och min sambo är långa så det är klart att Emil också blir ganska lång...

[johanna]

Tack för alla tips!

Tyvärr är det lite svårt för oss att tidigarelägga schemat, oftast jobbar jag till 16.30, hämtar på dagis & fritids, hem, lagar middag vid 17.30 sen är det nästan läggdags (vid 20.00).

anna: Ja, du har rätt, måste nog dra ner lite på tjatandet. Har alltid värsta förhandlingarna vid middagsbordet (skulle kunna ta jobb som toppdiplomat vilken dag som helst!) där man får tjata i honom de sista tuggorna.

liw: Ja, de låter rätt lika varandra. Men jag ser ju på Nicolas kompisar som är lika gamla, vilken skillnad det är. Nicolas är mycket kortare och smalare. Han har tex. stl 98/104 fortfarande...

Fick han välja själv skulle han uteslutande leva på köttbullar och stuvade makaroner vareviga dag!

Får väl tagga ner lite och låta honom vara ifred litegrann vid middagsbordet. Men det man är rädd för är ju att han ska bli superbortskämd med maten och bara äta det han vill...

[johanna]

Glömde säga...

Visst får han hjälpa till med maten, det tycker han är jätteskoj, men det är inte alltid som det duger ändå...

Sen får han alltid kvällsfika om han har ätit "riktigt" vid middagen. Ibland får han det ändå även om han slarvat vid middagen. Det var ju det här med konsekvens också...

[liw]

Får väl tagga ner lite och låta honom vara ifred litegrann vid middagsbordet. Men det man är rädd för är ju att han ska bli superbortskämd med maten och bara äta det han vill...

Det blir han bara om du lagar speciell kost åt honom när han inte tycker att det som står på bordet duger. Står du fast vid att det är det som serveras som ska ätas så riskerrar du inget. Om han sen inte äter det då är det faktiskt upp till honom... eller hur? Är han hungrig så kommer han att äta! Truga inte honom med en massa tjat med däremot så är det helt tillåtet att sjäkv prata högt för sig själv om hur fantastiskt gott det var/är

Ang. kvällsfikat... ursäkta om jag tjatar om det... med det ska väl vara ett självklart mål som vilket av dagens andra som helst. Du tar väl inte bort middagen om han äter dåligt med lunch??? Jag tycker nog att konsekvensen han får av att inte äta middag (att få vara hungrig till nästa mål) är konsekvens nog. Sen bör du kanske inte slänga fram kvällsfikat så fort han vill utan hålla på den ganska hårt på den tiden. Men om du inte har det som ett inplanerat mål varje dag så är det ju självklart en annan sak... jag ska inte mygla på dig mina rutiner

[johanna]

liw: Tja, ska nog skamset erkänna att det inte är varje dag som det blir kvällsfika här...
Det beror lite på om middagen är tidig eller sen.
Frågar dom inte efter kvällsfika så serveras det inget...
Oftast blir det det, men ibland har jag märkt att barnen (speciellt Nicolas) sätter i system att vägra äta middag, för att äta sig mätt på kvällsfika istället. Och då har jag satt stopp...

[liw]

OK, lite förhastade slutsatser av mig... jag liksom bara förutsatte att du hade (ungefär) samma middagstid varje dag... då blir det liksom en annan sak med kvällsfikat. Äter man tex 17.00 varje dag så är det ganska lätt att lägga kvällsfika tex 18.30 om de lägger sig kl 19.00. Men det är klart om ni äter sen middag en kväll så blir kvällsfika innan läggning ganska överflödigt det kan jag hålla med om